Kategoriarkiv: Transkribering

Transkribering av rättegångar

Transkribering.nu har genom åren tagit sig an ett antal större projekt med transkribering av förhör vid rättegångar. Vi har väl utarbetade rutiner för hantering av den här typen av filer och ett bra arbetssätt för att kunna leverera ett stort antal timmar inspelat material på kort tid. Utöver vår normala leveranstid om 7 dagar så erbjuder vi snabb leverans om 24, 48 samt 72 timmar beroende på våra kunders behov. De flesta projekt vi har arbetat med har pågått under flera veckor och vi väljer ut ett team av transkriberare som jobbar i projekten. Transkriberarna arbetar aktivt med interna ordlistor och för dialog med varandra för att tillgodose kunderna med en kvalitativ transkribering.

Vad är transkribering och varför är det viktigt?

Transkribering innebär att man tar ljud- eller videofiler och omvandlar dem till textform. Genom att transkribera förhandlingar, kan man på ett enkelt sätt komma åt all information som diskuterades under rättegången och man slipper lägga tid på att lyssna igenom eller titta på en hel inspelning.

Dessutom ger transkribering en detaljerad dokumentation av allt som sägs under förhandlingen, vilket kan vara ovärderligt i framtida rättsfall eller processer. Det är också en fördel att ha en exakt textversion av förhandlingarna, eftersom det kan undvika missförstånd eller felaktigheter som kan uppstå när man försöker minnas vad som sades under rättegången.

Spara tid och öka produktiviteten med transkribering

Att transkribera förhandlingar kan också spara tid och öka produktiviteten för advokatbyråer. Genom att ha en transkriberad version av förhandlingarna kan advokatbyrån enkelt och snabbt söka efter specifika delar av förhandlingen utan att behöva lyssna igenom hela inspelningen. Detta sparar tid och gör det lättare för advokaterna att hitta den information som de behöver.

Fördelar med transkribering

Det finns flera fördelar med att transkribera förhandlingar:

  1. Sparar tid och ökar produktiviteten
  2. Ger en detaljerad dokumentation av allt som sägs under förhandlingen
  3. Undviker felaktigheter och missförstånd
  4. Kan användas som referensmaterial i framtida rättsfall
  5. Gör det enklare att hitta information snabbt och effektivt

Genom att transkribera allt som sägs i en förhandling, kan man spara tid och öka produktiviteten samtidigt som man har en exakt och detaljerad dokumentation av vad som sades under rättegången. Detta kan vara särskilt viktigt när det gäller att undvika felaktigheter och missförstånd samt för att använda informationen som referensmaterial i framtida rättsfall.

Är ni i behov av transkribering av rättegångar? Hör gärna av er till oss via e-post på info@transkribering.nu eller telefon så hjälper vi er vidare!

Kan maskinen ersätta människan?

Varför ska jag anställa en transkriberare? Det finns ju trots allt många olika dikteringsprogram i världen, där du helt enkelt kan tala in det du vill ha nedskrivet, så skriver programmet ut det i text. Jag har själv prövat sådana program när jag har velat göra anteckningar men inte orkat skriva, och ibland är resultatet användbart. Vid andra tillfällen blir det helt tokigt.

Hur fel kan det bli?

Som många andra av min generation tillbringar jag mycket tid på Youtube. Jag sätter ofta på undertexter, särskilt om jag gör något samtidigt som ger ljud ifrån sig, eller om jag inte vill ha ljud på just nu över huvud taget. Ofta tvingas jag då titta på Youtubes automatiska undertexter, och flera gånger per video vet jag då inte vad som har sagts. Antingen hoppar programmet över ord, eller missförstår och skriver fel ord, ibland på sätt som kan bli väldigt underhållande, men som inte speglar det personen i videon faktiskt sade. Jag såg nyligen en video där Henrik VIII av Englands hustru Anne Boleyn blev ”an balloon”.

Jag tänker även på en person i min närhet som skulle pröva ett mycket avancerat dikteringsprogram, och läste upp en lista på ord för att programmet skulle lära sig hens röst. Ordet ”bukspottskörteln” fick programmet då till ”håll käften”. Detta trots att personen ifråga befann sig i en lugn miljö utan störande ljud, och talade så tydligt hen kunde.

Hur kan det bli så fel?

Det kan röra sig om dialekter som programmet inte förstår, eller att personen talar för fort eller för långsamt. Det kanske finns mycket bakgrundsljud som stör, eller så är ljudkvaliteten helt enkelt så pass dålig att programmet inte ens förstår att någon pratar.

De bästa dikteringsprogrammen kan lära sig att känna igen just din röst och just hur du pratar, men det hjälper naturligtvis inte när du intervjuar många olika personer vid många olika tillfällen, men bara en gång per person. Programmet hinner inte lära sig.

Skillnaden mellan att höra och förstå

Framför allt är vi tyvärr inte i den ljusa framtid där dikteringsprogrammen förstår sig på logik. Du kan lära programmet att ”höra” orden som sägs, men är talet det minsta otydligt så gissar programmet helt enkelt hej vilt. En mänsklig transkriberare, däremot, vänjer sig dels mycket snabbare vid de röster den hör, och förstår när någonting låter logiskt tokigt. När detta händer kan vi lyssna om en gång till, kanske i långsammare eller snabbare takt för att göra det lättare att förstå. Kanske inser vi att vi måste köra filen igenom ett ljudredigeringsprogram för att få bort bakgrundsljudet som gör det svårt att höra. Framför allt så vet vi att ballonger inte fanns på 1500-talet, och förstår att i en medicinsk kontext (och troligen de flesta kontexter) är det betydligt troligare att vi hörde ordet ”bukspottskörteln” än att respondenten bad intervjuaren att hålla käften.

En transkriberares lycka

Lycka för en transkriberare är en ljudfil med bra ljudkvalitet, där det är lätt att urskilja vad som sägs, lätt att skilja mellan dem som talar och där de talar tydligt, långsamt och utan att avbryta sig själva mitt i ord eller meningar. Ibland kan det vara dialekter som man inte är van vid, men kärnan till en transkriberares lycka är ändå ljudkvaliteten.

God ljudkvalitet gör inte bara transkriberarens arbetsmiljö mer behaglig, det ger också kunden en bättre transkribering.

Vad kan den som spelar in en intervju eller ett gruppsamtal då tänka på för att inspelningskvalitet ska bli så bra som möjligt? Här följer mina bästa tips för att din transkribering ska bli så korrekt och komplett som möjligt.

Tips för högre inspelningskvalitet:

  • Det klassiska tipset för bra ljudinspelningar är enkelt. Se till att ljudkällan är nära mikrofonen. Se framför allt till att respondenten är så nära mikrofonen eller inspelningsapparaten som möjligt.
  • Spela in i stereo och flytta inte inspelningsapparaten under samtalet. Då kan vi nämligen avgöra om ljudet kommer mer från vänster eller från höger och därigenom identifiera vem som talar.
  • Om du har möjlighet, använd videoinspelning istället för ljudinspelning, eller skärminspelning av videosamtal om ni samtalet sker på distans. Då blir det betydligt enklare att urskilja vem som säger vad.
  • Tala en i taget och avbryt inte varandra!

Att transkribera är spännande. Det är som att få betalt för att lyssna på poddar, förutom att man får kunskap som man inte själv har eftersökt. Men då det kräver hundraprocentig uppmärksamhet är det också utmanande. Med ovanstående tips hoppas jag att fler som spelar in intervjuer eller andra samtal kan bidra till att göra en transkriberare lycklig!

Vi erbjuder fler språktjänster än transkribering!

Trots oroliga tider fortsätter vi på Transkribering.nu att jobba på med era ljudfiler. Vår arbetsplats är sedan starten distansbaserad så våra medarbetare har rutiner som är anpassade för ett arbetsliv online. Vi hoppas att ni också har hittat sätt att fortsätta jobba med era projekt trots begränsade möjligheter till fysiska möten.

Rabatt på transkribering över sommaren

För er som har möjlighet att lämna in era ljudfiler före sommaren med leverans i augusti erbjuder vi just nu en sommarrabatt på 100 kr/ljudtimme. Ladda upp era filer före 15 juni så vi jobbar med dem under sommaren och ni har dem klara till 15 augusti. Priset blir 1 600 kr/ljudtimme (för filer med upp till två deltagare). Ange rabattkoden sommar2020 vid beställning. Är du ny kund fyller du i dina uppgifter här: transkribering.nu/nykund/

Behöver du dina filer snabbare är vår normala leveranstid en vecka. Vi kan också erbjuda extra snabb leverans på 24, 48, eller 72 timma

Undertextning

Har ni behov av andra språktjänster? Förutom transkribering hjälper vi er gärna med undertextning/textremsor till era filmklipp. I september träder en ny lag i kraft som innebär att filmat material på nätet måste kompletteras med undertextning eller annat textalternativ.


Översättning och språkgranskning

Transkribering.nu är en del av Space 360 – ett kommunikationsföretag som erbjuder bland annat översättning, språkgranskning, copywriting, klartext samt grafiska tjänster och layout. Ring 08-449 23 90 för mer information. 

Jobba hemifrån

Vår kollega Pelle Westlin bloggar om en vardag med distansarbete.

Jag har jobbat på Transkribering.nu sen i oktober 2018. Det är ett spännande, ibland krävande, och på många sätt flexibelt jobb som ständigt överraskar en med nya ämnen som ska transkriberas. Flexibiliteten är kanske det som utmärker jobbet mest, åtminstone när man berättar för bekanta om det. ”Åh, får du bestämma dina egna arbetstider?” ”Kan du jobba var som helst?” ”Kan du jobba på natten om du vill?” Många av mina bekanta blir såklart nyfikna på detta, då de antingen har fasta tider på ett kontor, eller jobbar med något annat sporadiskt men som ändå kräver att de är på en viss plats vid ett visst tillfälle.

Coronatider

Men under de här två veckorna i mars, med coronavirusets framfart, har arbete hemifrån blivit vardag och en ny verklighet för många att finna sig i. Därför så känns kanske det här blogginlägget extra aktuellt, och i det här blogginlägget så tänkte jag skriva lite grann om hur vardagen ser ut för mig som hemmaarbetande. I slutet delger jag också några av mina egna tips för att få hemmaarbete att flyta på bättre.

“Gå till jobbet”

I motsats till vad man kan tro ställer arbete hemifrån, i mitt fall, höga krav på punktlighet och koncentration. Inte punktlighet i att jag måste sitta vid datorn klockan 8.00, men att jag måste lägga upp arbetet under dagen så att jag har energi nog att klara av det. De få gånger jag har suttit uppe sent och jobbat har jag tenderat att vara tröttare och mindre fokuserad, så för mig är det viktigt att jobba tidigt på dagen och hitta en rutin i det. Det finns också något tillfredsställande med att se det här jobbet som ett ”vanligt jobb”, det vill säga att jag går upp tidigt, ”går till jobbet” (vilket är att gå ut i köket och sätta mig vid köksbordet) och jobba som vem som helst skulle göra på ett kontor. Detta ger mig en känsla av rutin och en tydlighet, att jag faktiskt är på jobbet, trots att jag är hemma. I slutet av dagen när jag är klar försöker jag lägga undan datorn från köksbordet och städa undan, så att miljön förändras och att jag i och med det får min hjärna att tro att jag har ”gått hem”.

Hitta omväxling

Att växla arbetsmiljö när man jobbar hemifrån är ju självfallet lättare än på de flesta arbetsplatser, och det är också något som har många fördelar. Just nu är jag inne i en period där jag, som sagt, sitter mycket vid köksbordet, på grund av den fina utsikten jag har just där. När jag tar korta pauser så kan jag titta ut över lekparken nedanför, höghusen några hundra meter bort och trädens lövverk som skiftar färg. När jag tröttnar på den, då går jag in i sovrummet och sätter mig vid skrivbordet, där jag har en lite skönare stol, och kanske har det som arbetsplats ett par dagar. Något som vissa gör, men som inte har passat mig särskilt väl, är att sitta någon annanstans än hemma, säg på ett bibliotek, ett café eller en lärosal. En av de viktigaste delarna med det här jobbet, som jag alltid håller hårt på, är sekretess. Jag får inte visa någon annan vad jag skriver om, vem som pratar eller något om vad intervjun handlar om, och detta kan skyddas helt och hållet när jag jobbar hemifrån. Om jag sitter på ett café eller ett bibliotek så måste jag så fort jag kommer dit skanna av rummet och se om det finns en bra plats mot en vägg, så att jag inte behöver oroa mig över detta. Om detta inte finns blir arbetet i princip omöjligt att utföra eftersom jag inte kan garantera att ingen läser vad jag skriver. Just på grund av detta, och även buller och hög ljudnivå så att man inte kan höra vad personerna på inspelningen säger, så stannar jag i princip alltid hemma och jobbar.

Flexibilitet

Man skulle kunna tro att det är tråkigt att bara jobba hemma, och absolut, ibland kan jag sakna att inte ha en kollega fysiskt på plats att prata med, eller att ha ett fikarum där man kan ta en femminuterspaus, men för att knyta ihop säcken så har jag det redan. Jag kan ringa min kompis som bor fem minuter bort, som ofta jobbar kväll, och fråga om han vill ta en lunch, och jag kan bestämma helt själv hur länge jag ska vara borta, och anpassa min arbetstid därefter. Om jag vill ta en paus, ja, då går jag ut på en lång promenad som stärker både kropp och själ. När jag kommer hem, då slår jag på en kanna kaffe och sätter mig och jobbar igen.

Mina bästa tips för hemarbete:

  • Gör en plan för arbetsdagen. Om du inte har en tydlig arbetsordning, skriv en lista på det du ska göra och bocka av!
  • Om du inte har ett skrivbord i ett rum som du annars inte brukar jobba i, utan måste jobba vid köksbord eller vardagsrum, sätt fram något som får dig att tillfälligt associera platsen med arbete. Det kan vara att tända en viss lampa, lägga fram en almanacka eller något annat. Det kan också hjälpa till att ta på sig kläder som om man skulle gå ut, för att inte fastna i morgonrocken hela dagen (även om det är något som inte ska underskattas med hemarbete …)
  • Sätt en timer eller håll koll på klockan för att se hur länge du har arbetat. Om jag blir seg och får svårt att koncentrera mig brukar jag kolla på klockan och räkna upp till nästa heltimme: ”Okej, nu är klockan 15:32, om jag jobbar koncentrerat nu till 16:00 så får jag ta paus sen.” Detta kan göra det lättare att klara av sina delmål.
  • Se till att ta pauser och utnyttja det faktum att du är hemma! Ta en promenad i närområdet, gå runt en sväng i lägenheten om det hjälper och kanske ta den där disken som du inte kommer orka ta senare, och uppskatta avbrottet från det vanliga jobbet.

Pelle Westlin

Hälsning från oss alla på Transkribering.nu!

God fortsättning

Julen har kommit och gått, och alla våra flitiga transkriberingsnissar har verkligen jobbat järnet. Vintern har levererat ett rejält inflöde av jobb och trycket har varit högt. Tack vare detta har vi även välkomnat några nya talanger till vår grupp.

Planera inför våren

Efter lite lugnare tempo under mellandagarna sparkar vi nu igång en spännande vårsäsong där vi ser fram emot många intressanta transkriberingar. Har just du liggande ljudfiler som behöver transkriberas? Passa på att skicka in dem nu så de blir färdiga i god tid innan våren kommer – för visst känns det nästan som att den kommer fortare och fortare för varje år?

Om att fylla tystnaden

Som transkriberare blir man väldigt uppmärksam på hur folk faktiskt talar. Att skriva ner i stort sett ordagrant vad människor säger är ungefär som att spela upp ett dansstycke i slow motion; när du tar bort flödet och bryter ner det, upptäcker du en massa saker du inte gjorde innan.

Öppnar du en bok och läser en dialog ser allting oftast väldigt prydligt ut. Meningarna är sammanhängande och till synes genomtänkta, är det fler som talar så talar de var för sig och det är lätt att hänga med i konversationen. Verkligheten är inte alls så, över huvud taget. Verkligheten är faktiskt ganska kaotisk (till skillnad från ett dansstycke i normaltakt då som oftast är väldigt vackert), för man tänker oftast inte på hur man talar, man bara gör det.

Skriva vs. prata

Skillnaden på att skriva ner svaret på en fråga gentemot att säga den med sin röst är ganska stor. Skriver du ner svaret har du tid att tänka över hur du ska formulera dig och du kan förmedla exakt det du vill förmedla. Säger du svaret på en fråga blir det oftast lite mer ord och många av dem är utfyllnadsord som egentligen inte tillför någonting till svaret i sig. Anledningen till detta tror jag delvis är att vi inte vill låta andra vänta. Tänker vi för länge blir vi i stället stressade och kan inte tänka alls. Om någon dock (och det här är väldigt ovanligt) i tystnad tänker över sitt svar börjar i stället personen som ställt frågan att omformulera sin fråga i tron om att den andre inte har förstått.

Ord som inte betyder någonting

Vad vi då oftast gör när vi tänker över vårt svar är att prata. Vi säger det första som poppar upp i huvudet och sedan slingrar vi oss fram till kärnan av svaret med hjälp av ord som inte betyder någonting. Exempel på såna ord är ”alltså”, ”liksom”, ”typ”, ”så här”, för att inte tala om rena läten, så som ”eh”, ”um”, ”hm”. Alla språk har de här orden och lätena för vi måste, av någon anledning, fylla tystnaden.

Hur vi transkriberar

Dessa läten och ord vi använder som inte betyder någonting i sammanhanget blir väldigt, väldigt tydliga när man ska skriva ner vartenda ord någon säger. Vi tar därför bort dessa utfyllnader i en standardtranskribering. Inte bara läten som ”eh”, utan även stakningar och påbörjade meningar som ändras efter ett par ord, liksom ord som används som utfyllnadsord mer än de används till det de faktiskt ska användas till. Dels sparar det knapptryckningar och därmed tid för oss, men också så blir det så mycket mer lättläst. För det är faktiskt så att allt som oftast så är flödet i tal något av en illusion, för det försvinner helt när det förvandlas till text

Den perfekta transkriberingen

Ibland får man en ljudfil tilldelad sig som är så där perfekt. En sån där ljudfil som får en att liksom nästan pusta ut bara några sekunder efter att man tryckt på ”play”, för man vet att det kommer gå smidigt, det kommer gå fort, det kommer inte bli många, om ens några, ”hör inte”-markeringar och framför allt – kunden kommer bli nöjd.

Bara några sekunder in kan jag naturligtvis inte veta vad filen handlar om, om ämnet kommer vara lättsamt eller tungt att lyssna på. Jag vet inte heller om det kommer bli mycket ”googling” för att kolla upp exempelvis de rätta stavningarna på namn och företag och jag vet inte heller riktigt än exakt hur många det är som medverkar i filen. Men – ljudkvaliteten! Ljudkvaliteten är perfekt.

När filer måste nekas

Ljudkvaliteten är definitivt nummer ett av viktiga punkter för att få en bra transkribering. Man känner med en gång hur modet sjunker lite när man öppnar upp en fil och ljudet sprakar, ekar, knastrar, stundtals försvinner, någon eller alla av personerna sitter långt från mikrofonen eller de befinner sig i en miljö som myllrar av folk, trafik eller blåsigt väder. Det är inte bara det att det är svårt att uppfatta vad som sägs i filer med dålig ljudkvalitet, sådana filer kan man inte heller lyssna på längre stunder utan att få ont i öronen. Det blir rent av ett arbetsmiljöproblem och ibland måste filer faktiskt nekas på grund av det.

Särskiljning behöver inte vara svårt

Nummer två som får en att glädjas när man öppnar upp en fil är hur personerna i filen talar, det vill säga, när man märker att de tänker på att höras tydligt i mikrofonen. Jag hade en gång en fil där elva deltagare skulle särskiljas och de hade ordnat det på absolut bästa sätt för att få en så bra transkribering som möjligt: den som talade höll i mikrofonen så att endast hen hördes. Då var det plötsligt inga problem alls att vare sig särskilja vem som talade eller att få med vad som sades.

Slutet gott, allting gott

När man så öppnar en fil där man genast hör att de medverkande befinner sig i en helt tyst miljö, en plats med en stängd dörr och inga störande bakgrundsljud över huvud taget, en mikrofon med bra ljudupptagning, placerad så att alla hörs lika väl och att de medverkande även talar lugnt och tydligt – då kan det inte bli en dålig transkribering.

/Malin

Människa vs. maskin

Två olika metoder

De som har arbetat med forskningsunderlag eller andra områden där en skriftlig version av en ljudfil är nödvändig känner säkert till att det finns maskintranskribering. Det innebär att ett program läser in din ljudfil och genererar en textversion utifrån ljudet, i stället för att en människa sitter och lyssnar och skriver ut det. Men kan dessa två metoder verkligen anses vara jämbördiga?

Ibland hör maskinen fel…

Det finns många saker en maskin inte kan ta med i beräkningen: tonläge, nyanser i talet, särskiljning mellan röster som är för lika, och så vidare. Dessutom måste alltid en människa i slutändan gå igenom transkriptionen manuellt för att säkerställa att den är korrekt, lägga till passande skiljetecken, samt rätta på de ställen där maskinen har hört fel. För vad sägs om de här felhörningarna mellan maskin och människa:

Maskin: ”… det gäller att vara stroganoff förstår du.”
Människa: ”… det gäller att vara strong enough, förstår du.”

Maskin: ”Hur katten ser ut. Ja. Vit och platt får man väl sälja.”
Människa: ”Hur katten ser ut? Ja … Vit och svart, får man väl säga.”

Människan vinner i slutändan!

Förutom de tydliga felen när det gäller rena ord så vinner man mycket på att få med hur saker och ting sägs, för att lättare kunna få fram nyanserna i talet (extra viktigt om du gör kvalitativa studier, till exempel). Så det finns mycket att vinna på att låta en människa transkribera din ljudfil!

Space 360 förvärvar Transkribering.nu

Idag har Space 360 och Oskar Jalkevik träffat överenskommelse om att Space 360 förvärvar företaget Transkribering.nu Sverige AB av Oskar Jalkevik.

Transkribering.nu har drivits av Oskar Jalkevik sedan 2012. De senaste fyra åren har verksamheten bedrivits i bolaget Transkribering.nu Sverige AB. Under 2018 transkriberade och undertextade företaget över 3 000 timmar inspelat material.

– Vi vill bli större inom området transkribering. Transkribering.nu har den specialkompetens som är nödvändig för att Space 360 ytterligare ska kunna förstärka sin position inom det området, säger Eddie Jabbar.

Space 360 etablerades 1992 och har sedan dess varit en framträdande aktör inom området språkservicetjänster.

Transkribering.nu har på sju år växt organiskt från att ha varit en väldigt liten och personlig verksamhet, till att bli storskalig och professionellt driven.

– I takt med att verksamheten har växt har det blivit nödvändigt att ha en större ägare med lång erfarenhet av språkbranschen. Med Space 360 blir det möjligt att utveckla verksamheten ännu mera, säger Oskar Jalkevik.

Verksamheten fortsätter som vanligt. Alla kunder tar kontakten med företaget på samma sätt som tidigare och har kvar samma priser och villkor för tjänsterna.

Kontakt:
Eddie Jabbar, Space 360, 0705-09 03 60
Oskar Jalkevik, Transkribering.nu, 0736-12 05 69

Företrädare från Space 360 och Transkribering.nu firar förvärvet

Speciallösningar och extra tillval

Vad har kunden för behov?

Ibland kan våra kunder ha olika önskemål när de beställer transkribering av oss och vi gör alltid vårt yttersta för att tillgodose dessa behov.

Det kan gälla enklare saker som snabb leverans inom ett dygn, eller önskemål om supersäker transkribering så att vi löser leverans av ljudfil och färdig transkribering via USB i stället. Om du inte har en egen diktafon lånar vi ut en gratis. Men utöver detta kan du även välja till tidsstämpel vid varje mening så det blir lättare att orientera sig i ljudfilen. Detta kan underlätta om du har en längre ljudfil som väl utskriven sträcker sig över väldigt många sidor.

Speciella önskemål

Det kanske är viktigt för dig att veta vem som säger vad? Då kan vi särskilja deltagarna i ljudfilen med namn, nummer eller annat sätt som passar. Och om du inte vill missa några nyanser alls i det inspelade materialet kan du be om en extra detaljerad transkribering. Då utelämnar vi ingenting. Varje stakning, avbruten mening och utfyllnadsord skrivs då med.

Om du har andra behov utöver ovanstående så hittar vi ett sätt att möta dem. Kanske föredrar du att göra transkriberingen könsneutral och vill att vi i stället för ”han” och ”hon” skriver ”hen”? Eller ska namnen på personer och orter anonymiseras? Kanske är du behjälpt av tidsstämpel var tionde minut i stället för vid varje ny mening?

Berätta för oss vad du behöver så hittar vi en lösning tillsammans!

Webbtillgänglighetsdirektivet

Webbdirektivet är nu svensk lag

Den 1 januari i år blev EU:s webbtillgänglighetsdirektiv svensk lag. Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service ställer krav på att information på offentliga webbplatser ska vara tillgänglig för alla medborgare oavsett förutsättningar. Tillgänglighet handlar både om att innehållet ska vara begripligt och möjligt att uppfatta för alla, men också att tekniken ska vara robust och enkel att hantera.  

Undertexta era videoklipp

Ett konkret exempel på vad lagen kräver är att videoklipp på offentliga webbplatser ska kompletteras med ett textalternativ. Undertexter är det textalternativ som föredras av många. Ljud och video är ju i sig ett sätt att göra information tillgänglig för fler, men det bästa är om rörlig bild, ljud och text kombineras. Då kan informationen nå ut både till dem som av olika anledningar har svårt att ta till sig skriven text, och dem som hindras från att uppfatta ljud.

Textning gynnar många

Det är inte bara personer med hörselnedsättning som är behjälpta av undertexter – även personer med svenska som andraspråk kan ha stöd av textningen. En textremsa är dessutom uppskattat för den som av olika anledningar inte vill ha ljudet påslaget eller inte uppfattar ljudet på grund av buller eller störande ljud i omgivningen.

Ta hjälp av Undertextning.nu

Transkribering.nu driver också sajten undertextning.nu där vi erbjuder undertexter på svenska och engelska. Beställningen går till så att du som kund skickar en länk till ditt videoklipp till oss. Det kan exempelvis vara en länk till klippet på Youtube eller Vimeo eller en Dropbox-länk till en videofil. Undertexten levereras sen tillbaka till dig i form av en SRT-fil som du enkelt läser in i ditt videoredigeringsprogram eller vald videodelningstjänst. Vi kan även ordna så att du får undertexten inbränd i videofilen, men ur tillgänglighetsperspektiv är valbar undertext det som rekommenderas.

Läs mer om undertextning på undertextning.nu.

Vilka omfattas av lagen?

Lagen är tillämplig på alla offentliga aktörer – kommuner, landsting, statliga myndigheter, universitet och högskolor samt förstås även privata aktörer med offentlig finansiering inom förskola, skola, hälso- och sjukvård och omsorg.

När måste lagkraven vara uppfyllda?

Införandet av lagen kommer att ske successivt. För nya webbplatser ska lagkraven vara uppfyllda senast i september 2019. För befintliga webbplatser (som offentliggjordes före september 2018) är det september 2020 som gäller och för mobila applikationer ska lagkraven uppfyllas senast i juni 2021.

Läs vidare:

Översikt och riktlinjer: https://webbriktlinjer.se/lagkrav/webbdirektivet/

DIGG (den myndighet som ska se till att lagen följs): https://www.digg.se/utveckling–innovation/digital-tillganglighet

Lagtexten: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181937-om-tillganglighet-till-digital_sfs-2018-1937